Det finns åtta kyrkor och ett kapell på Kinnekulle.

Husaby, Österplana, Medelplana, Västerplana, Forshem, Fullösa, Kinne-Vedum, Kestad och Hönsäters Kapell.

Husaby

Husaby är kanske den mest kända av Kinnekulles kyrkor.

Kyrkan utmärks av sitt torn eller s.k. västverk i romansk stil som är unikt i Sverige. Västverket med ett rektangulärt mittornet som flankeras av två smäckra rundtorn är inspirerat av Karolingisk arkitektur. Tornet fungerade i likhet med de flesta tidiga medeltidsbyggnader av sten som försvarsverk. Jämför artikeln om Bjälbo kyrka.

Den första kyrkan var troligen en stavkyrka som restes efter Olof Skötkonungs dop på Kungsgårdens mark. Under tidigt 1100-tal uppfördes stentornet vid stavkyrkans västra gavel. Något senare under samma århundrade ersattes den ursprungliga kyrkan av det nuvarande långhuset i sten med kor och absid. Vid samma tid påbyggdes tornet.

De två gravar i form av två stora stenkistor, som än i dag återfinns framför kyrkans huvudport sägs tillhöra Olof Skötkonung och biskop Unni, men huruvida det stämmer eller ej är omöjligt att fastslå (biskopens grav är dock fastslagen som biskopsgrav^[3]).

Kyrkans insida är stämningsfull, med takmålningar från kyrkans tidigaste dagar, och tämligen färggrann i gröna och röda färger trots att väldigt lite ljus slipper in. Väggarna är också mycket höga för en relativt liten kyrka, vilket understryker hur viktig Husaby kyrka var.

Vid flera tillfällen har kyrkan härjats av bränder. År 1566 under Nordiska sjuårskriget drog bl.a danska trupper härjande fram och försökte bränna ned kyrkan.

 

Österplana

På platsen där Österplana kyrka står låg tidigare en kyrka med anor från medeltiden. Denna kyrkan förfall sakta över åren och under 1800-talet beslutades att bygga en ny kyrka – den kyrka som står på platsen idag invigdes 1877. Kyrkan byggdes i så kallad rundbågestil, ett drag som anses som utmärkande i den romanska stilen. Kyrkan består av ett långhus med nord-sydlig orientering, med kor och sakristia i norr och kyrktorn i söder. Från den gamla medeltida kyrkan behölls klockorna, dopfunten samt ljuskronan. Kyrkan är bra bevarad och har inte genomgått några omfattande förändringar. Kyrkan ligger i naturreservatet Österplana hed och vall med en vacker natur som är väl värt ett besök.

För mer information om Österplana kyrkas intressanta historia rekommenderas Kinnekulle hembygdsförenings sida om kyrkans historia.

 

Medelplana

På den övre stora kalkstensplatån ligger denna fina kalkstens kyrka som uppfördes på 1100-talet. Kyrkan har dock genomgått stora förändringar under 18- och 1900-talet; vid uppförande bestod kyrkan av ett långhus och kor. Tornet, ett vapenhus och sakristia byggdes till på 14- eller 1500-talet. Den omfattande ombyggnationen som innebar störst förändringar skedde åren 1823-24 då kyrkan utvidgades för att rymma fler kyrkobesökare. Vid besök kan man beundra stigluckan i norr som är bevarad sedan medeltiden. Missa inte heller altartavlan som avbildar Nattvardens instiftande och m. Denna målades 1660 av Johan Aureller, hovmålare hos Magnus Gabriel De la Gardie.

För mer information om kyrkans historia rekommenderas Kinnekulles Hembygdsförening sida om kyrkan, fler bilder inifrån kyrkan samt information om öppettider kan finnas på Svenska kyrkans hemsida.

 

Västerplana

Detta är en liten men spännande kyrka med mycket att beundra. Precis som Medelplana kyrka uppfördes Västerplana kyrka på 1100-talet, med Västerplana kyrka har inte genomgått lika omfattande förändringar. När kyrkan byggdes bestod det av ett långhus och snart efter byggnationen uppfördes ett torn. Den största ombyggnationen skedde tidigt 1700-tal då de två korsarmarna byggdes och koret därmed flyttades till den södra sidan av kyrkan. Trots dessa förändringar är de delar av kyrkan som härstammar från medeltiden mycket bra bevarade. I östra delen av kyrkan kan man beundra det ursprungliga koret med vackert altare och glasfönster. Kyrkan erbjuder också fantastiskt välbevarade tak- och väggmålningar. Missa inte heller den Maria skulptur med anor från 1200-talet som är den äldsta inventariet i kyrkan.

För mer information om kyrkans historia samt detaljer kring det kyrkans målningar föreställer rekommenderas Kinnekulles Hembygdsförening sida om kyrkan, fler bilder inifrån kyrkan samt information om öppettider kan finnas på Svenska kyrkans hemsida.

Forshem

Forhems kyrka uppfördes på 1100-talet och bestod då av ett långhus med torn och kor. De förändringar som skett under åren inkluderar bland annat ett nytt kor som ersatte det gamla på 1200-talet, under 1700-talet byggdes korsarmarna, och det nedgångna tornet ersattes med ett identiskt torn sent 1800-tal. Kyrkan är unik i det är den enda gravkyrkan i Norden, vilket innebär att den är vigd till den heliga graven i Jerusalem. Förutom att beundra de vackra takmålningarna från 1600-talet som restaurerades tidigt 1900-tal skryter Forshems kyrka även med romanska reliefutsmyckningar i sten. Reliefer finns både över kyrkans ingång samt kyrkans södra sida.

För mer information om kyrkan, bilder inne i kyrkan, och öppettider kan finnas på Svenska kyrkans hemsida.

 

 

Fullösa

Fullösa kyrka är ännu en av Kinnekulles riktigt gamla kyrkor, och byggdes troligen på 1100-talet. Den slående röda klockstapeln kom till på 1600-talet men byggdes sedan om under 1800-talet. Kyrkan genomgick förändringar dels 1741 då koret byggdes om, samt 1970 då kyrkan både målades, fick nya fönster, samt bytte man delar av stengolvet. Men trots dessa förändringar är kyrkan välbevarad och vacker inuti. Vi medeltidens slut skedde många sammanslagningar av socknar då det fanns för få människor i socknarna för antalet kyrkor. Fullösa socken slogs då samman med Bolum socken och har därför två bevarade dopfuntar från medeltiden. Se också till att gå in och beundra väggmålningarna från både 16- och 1700-tal. Även taket är dekorerat med bibliska motiv, dessa är målade 1756 av John Laurell och Carl Gustaf Hoijst, Johan Laurell har även målningar i  Kinne-Vedum kyrka.

Mer information om kyrkan, bilder inne i kyrkan, och öppettider kan finnas på Svenska kyrkans hemsida.

 

Kinne-Kleva

Utseendemässigt så har Kinne-Kleva kyrka många likheter med Österplana kyrka. De två kyrkorna byggdes ungefär samtidigt, Kinne-Kleva kyrka färdigställdes år 1870, Österplana 1877. De är även båda byggda i så kallad rundbågestil. Kyrkan uppfördes då två socknar skulle slås samman, man rev den gamla kyrkan vid Kinne-Kleva och byggde istället denna. Många inventarier från den gamla kyrkan bevarades dock, så som krucifixet, skulpturer och nattvardskärl. Utanför kyrkan finns också historia bevarad i form av två stavkorshällar från 1100-talet samt liljestenar längs med kyrkomuren. Om man är intresserad av områdets historia ligger ruinen från den gamla medeltida kyrkan 700 m norr om kyrkan. Runt om kyrkan finns även andra lämningar från när området följde en hednisk trosföreställning.

För mer information om kyrkans öppettider besök svenska kyrkans hemsida, för mer information områdets historia besök vastsveriges.se informationssida.

 

Kestad

I Kestad ligger ännu en av Kinnekulles riktigt gamla kyrkor. Kyrkan uppfördes troligen under 1130-talet, den bestod då av ett långhus med kor, långhuset är det enda som bevarats från den medeltida kyrkan. Kyrkan har genomgått många förändringar under åren och undkom med nöd och näppe att rivas under 1800-talet. Ett antal större förändringar skedde under 16- och 1700-talet då ett nytt kor uppfördes och andra aspekter av kyrkans insida ändrades så som en ny predikstol. Likt Österplana kyrka var Kestads kyrka mycket nedgången under senare delen av 1800-talet. Planen blev då att slå ihop Österplana och Kestad, båda de gamla kyrkorna skulle rivas. Kestad kyrka överlevde samtidigt som Österplana revs då Kestadsborna kämpade för att få behålla byggnaden som inte längre räknades som en kyrka. Men 1925 blev byggnaden åter en kyrka. Koret och sakristian byggdes till under 1960-talet.

För mer information om kyrkans historia rekommenderas Kinnekulles Hembygdsförening sida om kyrkan, fler bilder inifrån kyrkan samt information om öppettider kan finnas på Svenska kyrkans hemsida.

 

Hönsäters Kapell.

 

Källor:

Österplana:

https://kinnekullehembygd.se/kyrkan-i-osterplana/

https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96sterplana_kyrka

Medelplana:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Medelplana_kyrka

https://www.vastsverige.com/lackokinnekulle/produkter/medelplana-kyrka/

https://kinnekullehembygd.se/kyrkan-i-medelplana/

Västerplana:

https://www.svenskakyrkan.se/gotene/vasterplana-kyrkan

https://kinnekullehembygd.se/vasterplana-kyrka-3/

Forshem:

https://www.svenskakyrkan.se/gotene/forshems-kyrka

https://sv.wikipedia.org/wiki/Forshems_kyrka

https://www.vastsverige.com/lackokinnekulle/produkter/forshems-kyrka/

Fullösa:

https://www.svenskakyrkan.se/gotene/fullosa-kyrkas

Hallbäck, S.A. (1976). Kyrkor i Kinnekulletrakten. I: Carlson, B., Hamilton, H.J. & Lindroth, B. (red.), Kinnekullebygd. Skara: Västergötalands Tryckeri, ss. 88-97.

Kinne-Kleva:

https://www.svenskakyrkan.se/gotene/kinne-kleva-kyrkan

https://www.vastsverige.com/lackokinnekulle/produkter/kinne-kleva-kyrka/

Kestad:

https://www.svenskakyrkan.se/gotene/kestads-kyrka

https://kinnekullehembygd.se/kyrkan-i-kestad/